Juridisktbindande lagar

Vanliga frågor

Hur ska jag förstå vad liksom sägs i lagen?

För att förstå enstaka viss lag behöver du ibland vandra tillbaka till förarbetena och läsa angående varför lagen infördes. För att hitta förarbetena behöver du följa lagstiftningen bakvägen, och för att förstå hur ni ska gå till väga bör ni känna till något om hur lagstiftningsprocessen går till.

När du letar efter förarbeten till en viss lag söker ni upp lagen på webbplatsen Svensk författningssamling eller i databasen Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format.

Om du till modell söker fram lag om skyddsrum således hittar du längst ner på lagtextens första sida en fotnot som anger vilka förarbeten som hör till den lagen. I det här fallet står det: Prop. /, bet. /FöU9, rskr. / Dessa bokstäver och siffror uttyds så här:

Regeringen lämnade under riksdagsåret /06 en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag. Propositionen plats nummer i ordningen. Riksdagen lämnade ärende till Försvarsutskottet där det efter behandling blev b

Rättsinformation - rättskällorna

Rättsinformation är ett samlingsbegrepp till alla dokument som är ett utfall av rättsprocessens steg. På finns länkar till alla dessa dokument.

Författningar är en gemensamt namn för lagar, förordningar samt föreskrifter. Författningar är bindande regler. Riksdagen beslutar om lagar, regeringen om förordningar och myndigheterna om föreskrifter.

Om du önskar lära dig mer om rättsprocessen är kapabel du gå till sidan Rättsprocessens olika steg

Vill du veta mer om dem olika begreppen på den här sidan? Gå då till vår ordlista A–Ö

Rättsinformationen brukar delas i fyra olika huvudgrupper: förarbeten, författningar, rättspraxis och internationellt material.

Förarbeten

I gruppen förarbeten ingår

  • regeringens kommittédirektiv och kommittéregistret
  • regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
  • regeringens förordningsmotiv
  • regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
  • regering

    Beslutsvägarna.

    De flesta nya lagar börjar med en förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner.

    Det är riksdagen som beslutar angående lagar, till exempel smittskyddslagen. Riksdagen stiftar också, i särskild ordning, grundlagar.

    Regeringen beslutar om förordningar. Förordningar förtydligar och preciserar ofta det som står i lagarna. Ett exempel är smittskyddsförordningen. Ibland kunna det behövas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar och då kan enstaka myndighet få rätt, ett bemyndigande, för att besluta om så kallade föreskrifter.

    Tanken är att det är bättre att ett myndighet med expertkunskap tar fram mer detaljerade regler. Folkhälsomyndigheten har rätt för att ta fram de föreskrifter till smittskyddslagen som krävs för ett ä

    Om rättsinformation, rättskällelära och juridisk metod

    Ett från målen med är att det bör bli enklare för en enskild privatperson att ta reda på vad lagen säger om en viss frågeställning genom att publicera rättsinformation såsom lagtexter samt rättsfallsreferat. Men tyvärr räcker inte detta om man inte vet var man ska börja. Ett problem är för att juridik är rätt komplext -- detta finns en anledning till att den svenska juristutbildningen är 4½ år utdragen, och den är svårt att summera allt här. Det viktigaste att känna till är kanske att det inte ständigt finns ett givet svar. Jurister, liksom sysslar med att ta reda vid vad lagen (eller "gällande rätt") säger, konstaterar ofta att "rättsläget är oklart".

    Rättsinformation är all information som kan användas för att ta reda på vilket gällande rätt är. Rättskällelära är reglerna om vilken information som är rättsinformation, och vilken information som har prioritet vid konflikter. Juridisk metod, slutligen, existerar den arbetsmetod som jurister använder till at