Vad är aminosyror biologi
Vad är ett protein?
Människan är uppbyggd från celler som bildar vävnader, organ samt organsystem. Kroppens tillverkning av egna proteiner gör oss människor olika och unika. Nästan alla processer i kroppen styrs av proteiner. Till exempel kan proteinerna vara hormoner, enzymer eller byggnadsmaterial till kroppen. Proteiner ger oss människor olika utseende till exempel ögonfärg, pigment samt hårfärg. Proteiner ger också egenskaper likt till exempel temperament. Det finns olika sorters proteiner i kroppen. Beskrivningen (eller bruksanvisningen) för samtliga proteiner, gällande kroppens utseende och funktionerna i kroppens celler, finns i cellkärnans DNA.
Hur ett protein bildas utifrån informationen i DNA:
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Protein är en komponent i maten som är viktig för att få i sig. Ett protein byggs upp av aminosyror. Det finns 20 olika sorters aminosyror. De flesta aminosyror kan kroppen själv tillverka men åtta stycken måste komma med kosten. då du
En aminosyra är en liten organisk molekyl som används som byggsten för peptider och proteiner. Vi människor kan dock inte tillverka alla aminosyror vi behöver från grunden, utan måste få i oss vissa via födan.
Strukturen på aminosyror
Aminosyror består av ett centralt kol med en karboxylsyragrupp ( -COOH), en aminogrupp (-NH2), samt en variabel del (-R) bundet till sig. Centralkolet binder dessutom en väteatom (H), såsom inte ritas ut i strukturformler. Olika aminosyror har olika variabla delar (R), vilka ger dem olika egenskaper vilket gäller polaritet, laddning, och reaktivitet.
De aminosyror som man arbetar med på gymnasiet existerar så kallade α-aminosyror (alfa-aminosyror). α syftar vid vilket kol räknat från karboxylgruppen liksom aminogruppen binder till. Det första kolet efter karbonylkolet (kolet som binder mot båda syrena) är alfa, det andra är beta, osv. Det är bara α-aminosyror som vi går igenom i gymnasiekemin.
Det finns ett undantag från denna omfattande struktur, och det
Hur cellens proteinfabrik h&#;ller sig p&#; r&#;tt sp&#;r
Proteinsyntesen är en huvud och absolut livsnödvändig process i varenda levande organismer och utförs av cellens proteinfabrik – ribosomen. Forskning har demonstrerat att proteinsyntesen utvecklades redan innan all form av cellulärt liv uppstod, tillsammans med andra ord för flera miljarder kalenderår sedan. Därför sker troligen proteinsyntesen vid principiellt samma sätt i alla organismer.
I ribosomen bildas långa kedjor av aminosyror som bygger upp proteiner. Alla aminosyror som används av levande organismer besitter en motsvarighet i form av ett bastriplett, som finns i mRNA, kopian av genens ritning för proteinet. eftersom den genetiska koden består av tripletter finns det tre olika läsramar inom mRNA, men bara en läsram kodar för rätt aminosyrasekvens för att utföra ett riktigt protein.
I figuren är dem tripletter som består av tre baser av samma färg i rätt läsram, medan tripletter som består av olikfärgade baser är i fel läsram.
Ribosomen visar en tripl
Proteinerna som fixar (nästan) allt
Sedan förstod forskarna att varenda gen kan producera flera versioner av varje protein. detta ger ungefär 90 proteinvarianter. Och proteinerna kan förändras även efter tillverkning. mot exempel genom att en annan molekyl fäster vid dem. Det påverkar proteinerna på flera sätt, förklarar Janne Lehtiö, professor i proteomik vid institutionen på grund av onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
– De kemiska modifieringar som sker hos proteiner efter att de har bildats påverkar plats i cellen de kommer att befinna sig, hur stabila de är samt vilka andra proteiner de samverkar tillsammans. Allt detta påverkar deras funktion.
Han beskriver det hela med en bild, var ett träd som gör plommon liknas vid en gen som tillverkar en protein.
– Man kan tänka att detta är plommon från ett och identisk träd, men ändå är inte plommon i en tårta samma sak liksom ett torkat plommon i en fläskstek. På motsvarande sätt kan en gen producera proteinvar