Sluta i det förgångna
Hur du släpper ditt förflutna och blir kvitt smärtan
2,5 år senare slog jag i botten och bestämde mig på grund av att ta mitt liv
De senaste år hade jag bott hos olika vänner, sovit i en 7-årings säng, vid soffor, golv och gråtit mig egen till sömns flera gånger fast jag var en “vuxen” man.
I den stunden jag slog i botten fysiskt samt psykiskt hade jag sovit i min bil i två månader.
Mina ägodelar likt fick plats i en resväska fanns i en möglig barrack. Det plats som om jag levt i en ultimat lidande som lett till den slutgiltiga halshuggningen.
Jag hade bildligt sett mig själv gå igenom isen när jag gick över broar på vintern, kastat mig framför tåg och bussar, hoppat från olika platser.
När jag såg mig själv utföra det fick jag en lugn, ett lugn av att “det” snart skulle vara över. Att jag skulle bli fri eftersom det inte någonsin skulle bli bättre.
&#;]Jag satt fast inom en tortyrkammare i mitt eget huvudet där jag själv var både bödeln och offret&#;
Mina mörkaste tankar var inget jag
Att klamra sig fast vid det förflutna och äldre versioner av oss själva kan ha djupgående effekter på vår psykiska och emotionella välbefinnande. Det är kapabel skapa en inre värld fylld från ånger, självkritik och vad-om-scenarier som ständigt spelas i vårt sinne. Denna trend att älta gamla misstag och fastna i en cykel av skuldkänslor håller oss inte bara tillbaka från för att uppleva nuet fullt ut, utan hindrar oss också från att röra oss framåt i livet.
Kärnan i detta existerar ofta en ovilja eller oförmåga för att förlåta oss själva. Vi håller fast vid gamla beslut, felsteg och misstag som bevis på våra brister, istället för att se dem som ett lärdom eller delar av vår mänskliga resa. Denna självkritik skapar i sin tur en rädsla för att misslyckas som i sin tur kan leda till att vi undviker nya utmaningar eller möjligheter till tillväxt.
För att avbryta denna cykel är det viktigt för att vi lär oss konsten att förlåta oss själva. Det börjar med för att erkänna att göra misstag är ett del av att vara människa.
Låt inte ditt förflutna hålla dig tillbaka
Ränderna går aldrig ur. Åtminstone är detta vad vi ofta intalar oss. Föreställningen om att människor aldrig förändras, för att du alltid kommer att vara den du alltid har varit, är djupt rotad i många människors medvetande. möjligen även i ditt – och inom så fall finns det en överhängande risk att det synsättet håller dig tillbaka i livet.
Det förflutna påverkar samt formar oss på många olika sätt. Du minns fortfarande, åtminstone i ditt undermedvetna, vad dina föräldrar, syskon, pedagog och kompisar hade att säga ifall dig när du var barn; för att du var begåvad men lat, snäll men blyg, bra på fotboll dock ”inte lika intresserad av att räkna matte”.
Kort sagt; under barndomen, tonåren samt i tidig vuxen ålder får ni lära dig vem du är. samt då, så länge du är ung, framstår ”skapandet av din person” liksom en pågående process. Sedan fixeras plötsligt bilden; en gång lat, alltid lat. En gång duktig, alltid duktig. samt så vidare.
Den fastkedjade elefanten
Förest
Hur du slänger ut allt gammalt bagage från ditt liv och går vidare
Om du hittar gammal mjölk samt en rutten frukt i kylen, låter du dem ligga kvar där då?
Nej, det är klart att du ej gör.
Det var löjligt sagt av mig.
Förlåt.
Det finns nog inte en enda frisk människa som skulle spara på saker som ruttnar i kylen. Men detta finns miljontals, kanske miljarder, människor likt har sina själars kylskåp fulla från sur mjölk och rutten frukt samt låter dem ligga kvar där samt förpesta allt annat. Och inte bara det
De envisas med att vandra tillbaka till kylen och öppna den, ibland hundra gånger om dagen, bara för att besviket konstatera att inget nytt har hänt. De tittar äcklat på det som stinker och blir lika ledsna av att se förfallet där inne, men slänger ändå ingenting.
En del människor har nästan gjort detta till ett jobb att förstöra till sig själva. De släpar runt vid en kista av betong som ingen ut