Den nya materialismen

KAPITEL EN NY MATERIALISM

 

Framträdandet av liv inom rymden kan jämställas med någon sorts uppvaknande, nästan som om – då det vaknar till liv – rymden själv, själva materien, vaknar upp, vaknar till liv, och det är detta uppvaknande till liv i rymden vilket vi i varierande grad – verkligen i oändligt varierande grad – upptäcker när vi ser liv i rymden, när vi ser liv i byggnader, på bergssidorna, i ett konstnärligt alster, i leendet i en persons ansikte.

Merparten av den här boken har handlat om pengar, vilket är det vanliga föremålet för dagens ekonomi. Men vid en djupare nivå borde ekonomi handla om saker, speciellt de saker likt människor skapar, varför de skapar dem, vem som får använda dem, samt hur de cirkulerar.

När jag åker igenom en amerikansk förort med dess snabbmatsrestauranger, enorma köplador och tårtbitsindelningar, eller betraktar arkitekturen hos moderna kontorsbyggnader och hyreshus, kan jag inte undgå att häpnas över fulheten hos alltsammans. Jämfört tillsammans den

Ny Materialism - New Materialism pocketEngelska,

NyMaterialism/New Materialism, höstens stora grupputställning på Bonniers konsthall, samlar tretton konstnärer som arbetar med textil, lera, trä och keramik där performativa aspekter av arbetet och arbetsprocessen inom sig får stort utrymme i installationer och workshops. Boken uppmärksammar den samtida konstens ökade intresse för hantverk likt metod och material. Den presenterar klassiska och nya texter kring ämnet samt både nya och internationellt erkända konstnärskap.

Konceptuell konst och hantverk har länge betraktats som i varsin ände på en spektrum mellan högt och lågt inom konsten, en uppdelning som idag känns alltmer överspelad. Utställningen och boken fokuserar på samtida konstnärers praktik. Flera från konstnärerna använder sig av material, tekniker och referenser till äldre traditioner vilket här skapar ingångar till aktuella frågeställningar om konsumtion, produktion och demokrati. Många av verk

Jag påstod i förra inlägget att den dialektiska materialismen inte automatiskt leder mot marxism. Ett bra exempel på detta finns i följande diskussion där Manuel DeLanda redogör för sin "nymaterialistiska" tänkesätt. Visst finns det vissa skillnader mellan denna och dialektisk materialism, men likheterna är slående.

Nymaterialismen betonar att allt måste förstås som processer eller åtminstone likt resultat av processer. Jämför med Kapitalet som behandlar processer som arbetsprocessen, värdeprocessen, produktionsprocess, cirkulationsprocessen m.m.. Nymaterialismen är inspirerad av moderna teorier, bl.a. komplexitetsteori samt Prigogines idéer om icke-jämviktssystem. Kritiken mot relativismen och idealismen hos postmodernismen existerar hård och bara att instämma i

Men nymaterialismen tar också helt avstånd ifrån all "essentialism", och där är den inte tillräckligt dialektisk enligt min mening! Som jag tidigare skrivit apropå Aristoteles och hans "essenser" eller väsen, därför är dessa nödvändiga

Den materialistiska historieuppfattningens ståndpunkt

Karl Korsch


Skrivet: I mars
Originalets titel: "Der Standpunkt der materialistischen Geschichtsauffassung"; inledning till "Kernpunkte der materialistischen Geschichtsauffassung".
Översättning: Gunnar Gunnarsson
Digitalisering:Jonas Holmgren


För de borgerliga lärde av i dag betyder marxismen inte bara en arg praktisk samt teoretisk förlägenhet av första rangen, utan också en teoretisk förlägenhet av andra rangen, nämligen en "vetenskapsteoretisk" förlägenhet. Den låter sig inte placeras in inom något av de traditionella facken inom den borgerliga vetenskapens system, och även om man för den och dess närmaste anhängare skulle vilja ordna tillsammans med ett nytt fack, kallat sociologi, skulle den inte snällt stanna där utan fortfarande från detta göra inbrytningar inom alla de andra. "Ekonomi", "filosofi", "historia", "rätts- och statslära", intet av dessa fack skulle kunna hålla den kvar, och intet skulle vara säkert på grund av den om man ville stopp