Gamla vargar bestämmer farten
Fortfarande har det inte kommit något svar på frågan om Naturvårdsverkets förslag mot gybs för varg bygger på beräkningar av en avsnörd påhittad population alternativt på den verkliga Skandinaviska populationen. Allt tyder dock på att det är ett påhittad stam som utgör grunden till NV:s krav på nästan en invandrare per år för att nå gybs.
Det är dock uppenbart att många kvar inte förstår på vilket sätt detta är viktigt. Jag får frågor angående det varje dag. Så jag utföra ett försök att förklara, så gott jag kan. Jag är som sagt inte genetiker. Det innebär att jag sänker garden något och vissa kommer inte att vara sena att slå in en rak höger om jag har fel. Men jag tar risken.
Allt handlar om DNA, dvs den genotyp vi alla bär med oss. på grund av varje anlag får vi en genvariant (allel) från modern och en ifrån fadern. En del genvarianter är skadliga andra ger livskraft. Så länge ett av genvarianterna i paret är god så spelar det ingen roll för att vi också har den skadliga. detta är alltså bra om
Kompensera glesbygden för ökad vargstam
Låter begreppet NIMBY bekant? Det står för Inte på min bakgård (Not In My BackYard) samt handlar om hur ett problem bedöms på olika sätt beroende på hur näraliggande det är. Ett exempel vid att NIMBY-fenomenet har betydelse är synen på vargstammens utbredning. Närheten till varg påverkar åsikterna. Intressant kan insikten om NIMBY också vara nyckeln till en lösning.
Regeringen tillät i år en vargjakt vid nästan en tiondel av hela vargstammen. Jakten kritiserades av miljöorganisationer och andra medan landsbygdspolitiker (och landsbygdsbor i allmänhet) stödde den och motsatte sig varenda planer på en vitaliserad och ökad vargstam. Motsättningen mellan stad och nation kan tyckas orubblig (folk och vargar bor där de bor), men sålunda är inte fallet. Här bör politikerna ta hjälp av nationalekonomisk forskning.
I enstaka bilaga till Långtidsutredningen undersökte nationalekonomerna Bengt Kriström och Sören Wibe vid SLU och Runar Brännlund och Jonas Nor
De senaste dagarna har media från samtliga världsdelar, utom Asien, hört av sig angående vargjakten. Säga vad man vill ifall SNF och EU kommissionen men förbättrad möjligheter till att göra reklam på grund av svensk viltförvaltning har vi aldrig haft tidigare. Alla är imponerade.
Att vi besitter som mål att bidra till att lösa vargens inavelsproblem samtidigt som vi reducerar konflikterna genom jakt ses som ett sällsynt framsynt och modern viltförvaltning. då de sen får höra att oss i Sverige har näst koll på varenda varg inser de att vi nog vet vad vi gör. Dessutom imponeras de av att jägarkåren är således involverad i viltförvaltningen och av den nivå vi för diskussionen på. andra länders jägarorganisationers har nog mycket för att lära av er, är en vanlig kommentar.
När vi sen beskriver att vår modell redan prövats både på björn och lodjur, med stor framgång, blir de än mer övertygade om för att vi inte är ute efter för att utrota några djur, inte heller vargen. Jägareförbundet är i grunden en bevarande organisation som funn
RH
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Arne Skoog samt nämndemännen Rolf Ahlbom, Åsa Nygren och Karl Tjärnström) anförde i dom den 8 oktober bl.a. följande
DOMSKÄL
Utredningen
P.S. har hörts ovan åtalet. På åklagarens begäran har hållits vittnesförhör med jaktledaren i P.S:s älgjaktslag, G.S., med besiktningsmannen vid Länsstyrelsen inom Västernorrlands län, S.T., med viltdjursforskaren T.G. samt med polisinspektören Ö.B. På P.S:s begäran har hållits vittnesförhör med naturbevakaren hos Länsstyrelsen i Västernorrlands län, L.W.
Åklagaren har dessutom som skriftlig bevisning åberopat protokollet från den platsundersökning som Ö.B. gjort jämte fotografier, de skriftliga utlåtanden om den aktuella händelsen och angående vargars beteende m.m. som T.B. avgivit samt rapport från Statens veterinärmedicinska anstalt rörande den döda vargen.
Åklagaren har åberopat viss skriftlig bevisning.
De som hörts nära tingsrätten har berättat i huvudsak följande.
P.S: Han har jagat i många kalenderår och anser sig